Vi är ur bubblan!
De senaste dagarna har vi lite grand ryckts ur vår lilla bubbla som mest består av huset - skolan - klubben. Det har känts bra! Det är dags. En bubbla är oftast bara mysig ett litet tag, sen' behöver världen vidgas en smula. Om inte annat så är det ju trots allt så att syskonkärleken knappast är oändlig.... Den behöver portioneras ut. Bor man dessutom på en tredjedel av de kvadratmeter familjen är van vid..., ja då känns det väääldigt trångt mellan varven. Och till slut blir det rätt tråkigt att bara hänga hemma.
Så: Axel har haft sin första playdate! Karl är hembjuden på playdate på söndag. Sistnämnda misstänker jag är en direkt konsekvens av Johans insats som guest speaker i Karls klass i tisdags. Karls statushöjning i klassen var snabbt ett faktum. Hur coolt är det inte att ha en farsa som designar datorspel?! Frågorna haglade över Johan och Karl såg mycket förnöjd ut.
Och vidare: igår kväll var såväl Axel som Vendela på tryouts! Vendela för att spela i skolans tennislag. Och för Axels del var det inför hösten när han börjar på middle school och skolans brassband. Vendela spelade riktigt fin tennis och kom med utan problem. Bonus är att det råkar vara ungefär det gänget hon hänger med på skolan som spelar tennis - ett tursamt sammanträffande. Så jag ser fram emot lite matcher längre fram i vår.
Axel fick plocka upp trumpeterandet som legat nere några månader nu och börja träna skalor och sina gamla orkesterlåtar. Väl på tryouten var det är rätt pirrig Axel som signade upp för uppspel på trumpet och trombon (krav på minst två instrument). Men när han väl drog igång vackra "Undo", precis samtidigt som bandledaren Mr Murphy råkade traska förbi, lät han precis så lugn som han (tycker jag iaf) alltid gör när han spelar. En mycket lycklig Axel fick snabbt besked om att han var "100 % in" och att han dessutom var välkommen att joina jazzbandet (som tränar 07-08 före skolan på måndagar och tisdagar!).
Det var väldigt nöjda barn runt middagsbordet senare på kvällen. Tror de ser mycket fram emot att ha ett "sammanhang". Och det var en nöjd mamma också som smet från pastan och läxkvällen för lite häng med goa Helene och Anna-Karin på San Carlos egen vinbar, Cask! Bara så där, en torsdag kväll. Längs St Laurell street (som är stans supermysiga affärs- och restauranggata down town) kändes det dock som allt annat än en torsdagkväll. Livemusik från någon bar, massvis med folk på alla uteserveringar etc. Och eftersom min styvsyster Helene verkar känna halva stan så poppar det förbi folk hela tiden som man fick morsa på. Supertrevligt!
Och till slut: det bästa på hela veckan. Finbesöket! Martin kom och hälsade på oss! Det var bara så roligt att ha honom här! Alltför kort tid såklart, tiden gick alldeles för fort. Men vi hann med en härlig lunch här i San Carlos, och Johan och Martin gjorde San Francisco osäkert (nja). Barnen badar numera i Marabo mjölkchoklad.
Men framför allt var det så härligt att bara umgås! Tack för du "stopped by", Martin💜! Och så kan det ju kännas bra för dig att veta att du har en alternativ karriär att falla tillbaka på om du känner för det😉.
